För tre år sen fick jag besök av ett trevligt par som jag fick en bra kontakt med från första stund. Vi pratade rent allmänt och när de berättade för mig att de hade en otroligt stor familj, vilket inte är så jättevanligt nuförtiden, så gjorde de redan då ett stort intryck på mig. För mig blev de då kunderna som hade si och så många barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Förra året kom de tillbaka och de fick en välkomstkram (vilket kändes så naturligt) och undrade om jag kände igen dem. Absolut sa jag, inte glömmer jag familjen som hade så många barn osv.. Vi satte oss ner och småpratade medan de drack sitt medhavda kaffe i mitt lusthus. Vi pratade rent allmänt om hur året gått och lite krämpor här och där som man alla kan ha. Jag hade då problem med både rygg och fötter och beklagade mig lite (som man gör). Det var inte mer med det, vi tog farväl när de betalat sina varor. Men sen vände de och kom tillbaka och mannen sa att jag har två saker att be dig om, kan min fru få låna toaletten? Det var ju självklart sa jag, inga problem. Sen är det en sak till, vi vill klippa ditt gräs, sa han. Vad säger du, det kan ni ju inte göra invände jag helt förstummad. Jo, vi vill hjälpa dig med det när du har problem med dina fötter... Min fru flyttar på sakerna så klipper jag. Till saken hör att paret är i 70-årsåldern och hade semester!!! Inte kan jag låta dem klippa MITT gräs heller... Efter stora protester och jag måste erkänna att jag blev verkligen "tagen på sängen", förstod jag att det var lönlöst att argumentera, så de åkte iväg för att byta kläder och sen kom de tillbaka, redo för att klippa min gräsmatta!!! Det var en otroligt konstig känsla, de for omkring där på min tomt, effektiva som sjutton, jag satt inne i lusthuset och åt en mycket försenad lunch vid 16-tiden.. Det kändes inte bekvämt alls kan jag lova! Inte kunde jag visa min uppskattning med att bjuda på något heller, för jag skulle iväg på en trädgårdsvisning och behövde därför till råga på allt stänga en halvtimme tidigare. Det enda jag kom på var att bjuda med mig dem till visningen som var till en rosenträdgård och de ville de gärna, och uppskattade mycket... Efter den dagen är de kunderna som klippte min gräsmatta....
I år har de besökt mig två gånger och jag blir lika rörd och glad varje gång som de kommer. Vi har fina samtal och de kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta! Tänk att kunna få göra en sån fin gärning för en annan helt okänd människa! Om alla tänkte som de skulle vi inte ha några eländen och krig här på jorden... Det här kallar jag att göra skillnad!
Det är sådana här möten som gör mitt arbete extra spännande. Varje år är det alltid något eller några som man kommer ihåg lite extra, som sätter ett avtryck. Men, det finns nog inga som tar priset som "de som klippte min gräsmatta".
Jag avslutar inlägget med en bild på min gullregnsbåge som blommade så fint nu i sommar.. Den blir som en symbol för "man vet aldrig vad som väntar på andra sidan"...
Ha det gott!
Kram
Carina
Vilket otroligt häftigt möte !
SvaraRaderaInte många människor skulle göra som dina nyfunna vänner gjorde - härligt att det finns sådana människor !
Ha det så gott !
Kram/Isa
Helt otroligt Carina! Ja det finns människor och människor som är alldeles underbara.
SvaraRaderaHärligt att du träffade de och att de hjälpte dig med gräsmattan.
Kan tänka mig att du kännde dig rätt oekvämt i denna sitiuation. Skulle nog känna likadant, hihi.
Och Carina vilka underbara lökar du har fått hem, urläckra
Jag ligger så hemskt back med trädgården att det inte är lönt att köpa lökar detta året.
Jag behöver gräva upp en hel del av trädgården, jag planterade alldeles för tät i början och nu har vissa växter nästa dör på grund av plats brist.
Hinner liksom inte att ta tag i det och har man väl fått den sparken i rumpan är man glad att man har gjord något och att man ser resultat.
Nu står först inhägnad av tomten på listan, så att vi kan ha hunden löst i trädgården och jag slipper stoooooooooora hål överallt där jag vill ha en någonlunda fin trädgård.
Ha en skön kväll.
Kram Gerda